God man: Hantera färdtjänsten

Jag skriver om min tid som god man för en person med autism och utvecklingsstörning. Mina blogginlägg, varav detta är mitt sjätte, handlar om hur systemet fungerar och hur jag skulle vilja att det fungerade. Upplevelsen är personlig.

Färdtjänsten
Min huvudman har färdtjänst sedan många år. Han reser mellan gruppboendet, som ligger på landet i Gnesta-trakten till en villa i Täby, där den tidigare gode mannen bodde och där huvudmannen känner sig hemma.

Att beställa färdtjänst via nätet går ganska bra. Landstingets webbplats är dock inte särskilt överskådlig utan redovisar vad man ska tänka på innan första resan. Översiktssidan saknar också bilder, vilket försvårar läsningen. Färdtjänsten beställer man via Mina sidor, vilket borde lyftas fram tydligare i texten. I dag hittar man Mina sidor längst upp på webbsidan, utanför området där den övergripande texten finns.

När användaren ska beställa en resa, loggar hen in med hjälp av ett långt kundnummer och en säkerhetskod. Google kan inte spara dessa uppgifter på datorn, men väl i mobiltelefonen. Fråga mig inte varför. De långa och svåra koderna gör det också besvärligt om man måste logga in från en annan dator, då man inte kommer ihåg dem. Enklare vore om man kan logga in med exempelvis personnummer och en fyrsiffrig kod.

Taxi hittar inte
Min huvudman brukar hämtas i Täby söndag eftermiddag under de helger då han är hemma. Att sitta i Täby och fundera på om färdtjänsten ska komma är alltid en utmaning. Trafikförvaltningen skickar aldrig ut bekräftande mejl på att man har bokat en resa. Kundtjänst till färdtjänsten är stängd under helgerna. Nu har jag kommit på att jag kan gå in på mobilen, där inloggningsuppgifterna finns sparade. Då kan man se om bilen är på väg eller inte. Vilken tid den ska komma är dock högst oklart. Ibland kommer den 10 minuter tidigt, ibland 30 minuter sent, ibland i tid.

Att låta huvudmannen vänta är inte alltid det lättaste. Han måste ha hunnit gå på toaletten innan, ha fått på sig skor och ytterkläder. Han förstår inte varför han ska vänta. Ofta går det bra, men man får lirka.

När taxin kommer, brukar föraren aldrig veta vart han ska köra. Hittills har åtta av tio chaufförer haft det problemet; jag pratar alltid med dem. Trots min beställning till färdtjänsten, förstår sällan förarna på Taxi Kurir/Sverigetaxi, som vunnit upphandlingen för färdtjänsten i Stockholms län, vart de ska köra. Min huvudman har en "på landet"-adress, som anger beteckningen på ett hus i ett område. Alla gps:er som taxibolaget har visar inte den adressen; jag har själv tittat hur en av chaufförerna gjorde. Många taxichaufförer har problem med svenskan, vilket inte är problem med mig. Däremot vill jag att de hittar. Hamnar de fel på landet, har de ingen att fråga.

En av taxichaufförerna berättade att han hade ringt en kompis som brukar köra skolskjuts i Gnesta-trakten. Han kunde hjälpa taxichauffören att hitta rätt. Då undrar jag vilket tekniskt stöd/muntligt stöd via beställningscentral som taxichaufförerna får.

Vad säger färdtjänstpolitikerna?
För att åtgärda detta, tog jag kontakt med Karl Henriksson (Kd) som då arbetade med färdtjänstfrågor i Stockholms läns landsting. Jag hade mött honom i Almedalen, då jag twittrade åt Svenska Taxiförbundet för att nå en nollvision för färdtjänsten. Karl Henriksson gav ett mycket bra och kunnigt intryck i Visby. Han pratade med trafikförvaltningen efter mitt mejl och pekade på att landstinget ska utveckla ett nytt och effektivare system, som kommer om några år. Jag kände mig nöjd.

Månaderna gick och taxichaufförerna fortsatte ha problem att hitta till min huvudmans gruppbostad. Jag kontaktade då trafikförvaltningen igen. Förvaltningen tyckte också att jag skulle vända mig till Taxi Kurir om jag inte tyckte att taxichaufförerna hittade. Typiskt, tänkte jag. Jag har tidigare arbetat på landstingets trafikförvaltning och var inte särskilt imponerad av hur de tog sig an myndighetsuppdraget. Jag mejlade till Taxi Kurir Stockholm, som hänvisade till Taxi Kurir Göteborg, som tydligen ordnar med beställningarna i Gnesta-trakten. Taxi Kurir Göteborg svarade dock inte, trots två påminnelser per e-post. Jag ringde dem då och de hänvisade till Taxi Kurir Stockholm, som mejlledes hänvisade till Taxi Kurir Göteborg.

Jag kontaktade trafikförvaltningen igen och bad dem prata med Taxi Kurir. Nu tyckte de i stället att min huvudman borde ha en ledsagare med sig, då huvudmannen inte pratar. Att erbjuda en sådan tjänst i stället för att utveckla färdtjänsten är i mitt tycke både dyrt och ineffektivt. Min huvudman har åkt färdtjänst till sitt gruppboende i många år och han klarar det utmärkt utan ledsagare.

Murr, kände jag. Då ringde jag till Taxi Kurir Stockholm, som faktiskt tog ansvaret. De lade in en skärmdump från Google Maps så att taxichaufförerna hittar de sista 500 meterna till huvudmannens gruppboende. Att de sedan har problem att hitta de första 9,9 milen gjorde dock Taxi Kurir ingenting åt. Numera skickar jag alltid med en handskriven beskrivning varje gång de kommer. Senaste gången hittade de faktiskt av sig själva. Kanske beror det på att jag tog en kontakt med Fredrik Wallén, ordförande i färdtjänstberedningen i landstinget, som skulle prata med trafikförvaltningen - igen.

Arbetsvillkoren för taxi
Jag började fundera på villkoren för taxichaufförerna att göra ett bra jobb. Landstinget verkar ha handlat upp enligt lägsta pris, om man ska tolka Arbetet rätt. Om landstinget inte vill/kan betala taxibolagen skäligt, borde de göra mer för att modernisera sina egna lösningar. Gärna digitalt.

I dag, några dagar efter att jag har publicerat blogginlägget, träffade jag en taxichaufför på Taxi Kurir av en slump i en matvarubutik. Jag frågade honom då om kartor till kund och om arbetsvillkor. Det finns ett kartsystem integrerat i bilarna. Ibland hänger sig kartsystemet, men då finns det kartor i bilen. Byggs nya områden, syns dessa ofta inte i den integrerade kartan i bilen. Då undrar jag vilken kvalitet på digitala kartor som bolaget köpt in sig på. Hittar inte chauffören, kan hen ringa till växeln på Taxi Kurir. Lönerna på Taxi Kurir är helt provisionsbaserade. Själv hade han jobbat mellan kl 7-17 i dag, söndag, och fått in 2 000 kronor. 37 procent får han behålla i provision, vilket är 740 kronor före skatt. Det ger en timlön om 75 kronor före skatt. Nya förare har ofta svårt att hitta till kund - och många på Taxi Kurir är nya. De erfarna sticker till Taxi Stockholm, som ger dubbelt så höga löner. Taxi Stockholm kör dock inte färdtjänst.

Mitt förslag är att landstinget inför en app för färdtjänstresor. På så sätt skulle man kunna beställa bil och spåra sina resor på samma sätt som för bildelningstjänsten Uber. Ett automatiskt sms skulle kunna skickas till resenären om när bilen förväntas komma. En sådan tjänst borde lätt kunna införas om man har gps, en genomsnittshastighet och en slutadress. Att kundtjänsten för färdtjänsten ska vara öppen dygnet runt, hela veckan är en självklarhet. Alla tänker inte digitalt.

Slutsats
Nu har jag varit god man i drygt nio månader. Livet börjar kännas lättare och jag har hyfsat fått kläm om hur jag ska vara god man och vad som förväntas av mig. Att satsa pengar på att utveckla lagstiftning och tjänster kring godmanskap tror jag är en bra affär. Samhället har svårt att rekrytera nya gode män och förvaltare. Omsättningen på gode män och förvaltare är säkert hög. Att hantera godmansfrågor måste vara en dyr affär för samhället, så många kan tjäna på smidigare och enklare tjänster.

Ett förslag till att underlätta administrationen för gode män kan du läsa här.





Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Komma in i godmansuppdraget

God man: En krånglig process att inreda

Lämnar som god man