Ulrika Ehrensvärd

Äntligen ser vårt nya miljörum snyggt ut i bostadsföreningen. Vi har beställt uppfräschning av väggar, golv och tak. Sopkarusellen har rivits ut och sopluckan stängts. Vi har köpt in flera nya, miljövänliga kärl för bättre arbetsmiljö åt renhållningsarbetarna. Jag har projektlett - efter inspiration från arbetsmiljösamordnaren på A/S Reno Norden - som hämtar hushållsavfallet åt Stockholms stad - och Hans Andersson Recycling, som hämtar övriga fraktioner . Med bara en ingång till ett miljörum med 12 fraktioner finns goda förutsättningar för att sortera sitt avfall. Renoveringen är styrelsens och min senaste insats för att bidra till en bättre återvinning. Jobbet är en del av en pågående förbättring sedan flera år. Syftet har varit att skapa en attraktiv miljö för hushållsnära avfallshantering, som stimulerar medlemmarna att sortera. Restprodukten, det osorterade, ska hamna i hushållsavfallet. Hur bygger man in ett sådant incitament i miljörummet? Min vision är att skapa ett ökat i

Har du som företag eller organisation tänkt igenom ditt jämställdhets- och barnperspektiv? Den frågan kommer osökt till mig när en vän delar en berättelse med anledning av mina blogginlägg om jämställdhet . Min väns dotter, som är 10 år, och hennes lillasyster köpte en pysselbok med bilder av nästan bara pojkar. Flickan blev upprörd och skrev nyligen till det förlag som gett ut barnboken. Barnet skriver Hej [x]-förlag! Jag heter [namn] och jag och min lillasyster köpte en pysselbok som hade: olympiad,som rubrik. Det var säkert ett tag sen vi köpte den. Men idag när jag hittade den och ville pyssla i den så märkte jag och min syster att det var jätte få tjejer i den. Det var ca 17 tjejer som sportade. Resten av tjejerna (som var få) satt på läktaren eller var domare. Det stod att det var ca 300 klistermärken i den. Men bara ca 17 tjejer som sportade! Varför då? Är det inte många tjejer som sportar? Är tacksam för svar. Hej då! Förlaget svarar Förlaget svarar henne: Hej [flicka

I dag har jag försökt handla mer jämställt. Eftersom Arla och Wasa fått underkänt i min senaste undersökning , har jag behövt hitta substitutionsvaror. Jag går in på Ica. Här hittar jag Bollnäsfil, som får ersätta Arlas fil. Jag köper Icas knäckebröd, som ersätter Wasas, och Icas ekologiska mjölk och ägg. Jag köper buljongen Bong Touch of taste. Hur ser jämställdheten ut i dessa företag då? Icas varor får stanna på hyllan Ica Gruppen har två kvinnor och nio män i styrelsen. I ledningsgruppen sitter fyra kvinnor och nio män. Det innebär 18 % kvinnor och 82 % män i styrelsen. I ledningsgruppen finns 31 % kvinnor och 69 % män. På styrelsefronten var det ju inte mycket att glädjas åt. På ledningsgruppsnivå var det lite bättre. Fördelningen 40-60 borde kunna gå att uppnå. Icas produkter ska jag försöka undvika i fortsättningen. Även om ledningsgruppen ser hyfsad ut, ger jag styrelsesammansättningen underkänt. Bollnäsfilen följer inte med i korgen På Gefleortens mejeriförening, d

För ett år sedan - i februari 2014 - pågick en häftig diskussion om jämställda styrelser. Jens Spendrup , ordförande i Svenskt Näringsliv, uttryckte sig tveksam till kvinnors kompetens i bolagsstyrelser. Själv drog jag en annan slutsats - och har under året stärkts av Camilla Wagners 800 kvinnor i styrelsebanken. Därför vill jag använda min plånbok för att konsumera mig till det samhälle som jag vill se. Vill företagen inte ha in kvinnorna i styrelsen, behöver de heller inte få mina pengar. Styrelsesammansättningen februari 2014 Under debatten vänder jag mig därför till några företag vars produkter jag ofta köper när jag handlar på jämställda Hemköp - för att höra hur jämställda leverantörernas bolagsstyrelser är. Av resultatet framgick att bara Unilever hade jämställd styrelse; 5 kvinnor och 6 män (45 % kvinnor, 55 % män). När jag bloggade i fjol, fick jag tips om att även fokusera på ledningsgruppens sammansättning. Ledningsgruppen fattar de operativa besluten i företagen och

Året 2015 börjar med en fantastisk resa i norra Sverige. Jag har rest med tåg, buss och bil mellan den 2-13 januari för att upptäcka Norrland ur ett turistperspektiv. Framför allt har jag längtat att se norrsken. Under resan har jag försökt beakta perspektiv som turism, sysselsättning, tillväxt och kollektivtrafik. Bilderna är mina egna, om inget annat är angivet. De tidigare inläggen handlar om Kiruna , Abisko och Katterjåkk , ishotellet i Jukkasjärvi , trädhotellen i Harads, Luleå och Piteå , Umeå och Härnösand . Tisdagen den 13 januari Med vintervit stadsvy lämnar jag vandrarhemmet i Härnösand för att ta bussen till Sundsvall . Busshållplatsen ligger nära mitt boende och jag uppskattar närheten. Jag kliver på en varm och bekväm buss, som tar mig fem mil mot sydväst. Utanför är mörkt och fullmånen uppe. Bussen färdas längst det storslagna och relativt orörda landskapet. Jag hade tänkt läsa tidningen, men kan inte koncentrera mig. Himlens färger och skogens konturer är bedövand