Inlägg

Visar inlägg från 2013

Hur betalar jag i kollektivtrafiken?

Bild
Att åka med kollektivtrafik har flera goda aspekter. Miljö, trafiksäkerhet och ekonomi är några av dem. På Almedalen 2012 fick jag - till min glädje - se att trafikaktörerna har satt ett mål att fördubbla kollektivtrafiken . Nu följer jag - med intresse - hur vi alla kan bidra till fler vill åka kollektivt. I går kväll tog jag - efter en musikkväll med goda vänner - Spårväg City från Berwaldhallen till Gallerian i Stockholm. När konduktören skulle ta betalt, tog han fram en ny grå kortläsare. "Äntligen", tänkte jag. "Nu kan SL ta betalt av dem som använder reskassan på lokalbanorna". Döm om min förvåning när den nya kortläsaren inte kunde ta betalt via reskassan. "När ska den börja fungera", undrar jag. "Det vet jag inte. Fråga SL." Svårt att ta betalt Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting, som har SL som en av sina varumärken, har haft en rad utmaningar att ta betalt av sina kunder senaste året. En krånglande ny sms-biljett ihop

Hur får man kunder som ställer miljökrav?

Minst en gång i veckan packar jag ryggsäcken och ger mig av till Friskis & Svettis. Även om träningen ibland tar emot, mår min kropp och mitt psyke bra av att röra på sig. Friskis känns också bra av många andra skäl, inte minst därför att det verkar för billig och bra träning för alla, oavsett bakgrund. Därför känns det glädjande att "min" nya Friskis i Hagastan har börjat avfallssortera. Anläggningen i den nya stadsdelen i Stockholm är först ut i landet. Sedan i våras finns röda och designade kärl för både "brännbart" och "kompost" i träningsutrymmena. I duschrummet finns ytterligare kärl för plast. Brännbart är nu fullt med fuktabsorberande papper från svettiga motionärer. Kärlen rymmer säkert också urdruckna plastflaskor. I kompostkärlet ligger äppelskrutt. Trots ambitioner kvarstår ett viktigt problem. Sättet att sortera skiljer sig från min bostadsrättsförening, som ligger några kvarter bort. Där lär vi oss att papper ska läggas i tidningsåter

Stärks kretsloppet kring textilier?

I Stockholms innerstad kunde man tidigare slänga utslitna kläder - så kallade textilsopor - i Vanadisberget, som tog emot en rad fraktioner (avfallssorter, exv. glas och papper) från hushållen. Vanadisberget är - efter en konflikt - stängt sedan 2011. Efter stängningen, har grovavfallet blivit ett problem att hantera. Nu får vänta in ett sms , som kommer ungefär en gång i månaden, och ta med sig grovavfallet en viss tid till en viss plats. Återvinna textilier Textilier har blivit ett annat problem att hantera. Problemet gäller inte vara för stockholmarna, utan också för riket. Hälften av alla kläder som slängs går till förbränning . En femtedel lämnas till välgörenhetsorganisationer. Någon textilåtervinning förekommer inte. Att återvinna textilier borde vara naturligt ur miljösynpunkt. Vår textilkonsumtion har ökat med 40 procent sedan 2000, enligt Naturvårdsverket. Vi slänger årligen 145 000 ton textilier i Sverige, Danmark och Finland, vilket motsvarar hälften av alla textili

Kommer efterfrågan på miljömärkt schampo att förändras?

Välj miljömärkta produkter för att sköta om både dig och ditt hem, så minskar mängden kemikalier som cirkulerar i vattnet. Så uppmanar branschorganisationen Svenskt Vatten sina vattenanvändare i den nylanserade kampanjen Mitt Vatten att bidra till ett rent vatten. I detta blogginlägg fokuserar jag på kemikalier i hygienprodukter, som schampo, balsam, tvål och krämer. När jag går till Hemköp, Åhléns eller Apoteket Hjärtat i närheten av där jag bor i Stockholm finns det ont om miljömärkta hygienprodukter. På Hemköp Odenplan hittar jag två miljömärkta schampon och balsam, som har tråkiga förpackningar och står längst ner i hyllan. Dessutom hittar jag Bliws Svanen-märkta tvål. På Åhléns Odenplan hittar jag inget miljömärkt schampo eller balsam. Ett olivschampo säger sig värna om miljön, men saknar märkning. Hos Apoteket Hjärtat noterade jag att varken Acos eller Apoteket Hjärtats egna hygienprodukter är miljömärkta. Tydligen finns det några miljömärkta produkter hos Aco . Jag hittar äv

Klimatbantare närmar sig målet

Som nyårslöfte 2007/2008 bestämde jag mig för att börja klimatbanta. Jag hade fått allt för dåliga resultat i DN:s test om personlig klimatpåverkan som avslutade tidningens följetong om klimatfrågor hösten 2007. Nu skulle jag sätta upp ett personligt mål för att minska min klimatbelastning. Målet blev tre ton koldioxid per år, exklusive offentlig konsumtion. Kändes lagom tufft. Klart under Medelsvenssons snitt på 8 ton, men som ändå ger utrymme för en livskvalitet. Inspiration fick jag från projektet " One ton life ", som familjen Lindell genomfört för Vattenfalls räkning. Min förbrukning mäter jag genom Klimatkontot , som IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram. I början gick det trögt att klimatbanta. Jag hade börjat lägga mig till med en allt schysstare livsstil med karriären och åren, men tyckte att det kändes okej eftersom jag lämnade in gamla kläder till Myrorna och regelbundet gick till återvinningsstationen. Frågorna i klimatkontot kändes också ovana, vilket gjor

Miljörummet i brf invigs

Mitt projekt för bättre återvinning i bostadsrättsföreningens soprum i Vasastan i Stockholm har fortsatt. Om allt går som tänkt, så ska det nyinvigda miljörummet nu fungera. Mina tidigare beskrivningar av hur arbetet fortskridit framgår av tidigare blogginlägg . Nytt kärl Hans Andersson Recycling har nu bytt ut kärlet för wellpapp till en blandad fraktion för wellpapp och pappersförpackningar. Eftersom Förpacknings- och tidningsindustrin (FTI) inte hade en sådan fraktion för sina dekaler, har jag på nytt behövt be Hans Andersson om en sådan dekal. Hans Andersson saknar i dagsläget dekaler till sina fraktioner. Nya dekaler Jag har även fått de dekaler till sorteringskärlen i soprummet som FTI har skickat. (Blev en längre vänteperiod innan jag fick dem eftersom deras växelsystem kraschat och min beställning då raderades, vilket jag behövde spåra upp.) FTI har dekaler som fungerade för flertalet fraktioner (kärl för sortering). När jag fick dekalerna, visade det sig att FTI:s deka

Stockholm satsar på matavfall

Fredagen den 3 maj 2013 hade jag haft förmånen att delta på en inspirationsdag om matavfallsinsamling i Stockholms stad. På dagen deltog en rad stadsdelsförvaltningar och kommunala bolag, som är en del i att förverkliga stadens mål om 50 procents återvinning av matavfallet till 2018. En och en halv Globen Trafikborgarrådet Ulla Hamilton invigde dagen. Hon lyfte bland annat fram att McDonalds kör sina fordon på det matavfall som företaget själva producerar. Stockholms Stad bör kunna ta inspiration från McDonalds i detta avseende. Sverige ligger också ganska långt framme när det gäller matavfallssortering. Marita Söderqvist, enhetschef på trafikkontoret, berättade att Stockholms stad växer med en busslast om dagen - och Stockholmsregionen med två. När det gäller matavfallet ska det vara lätt att lämna och kombineras med en bra arbetsmiljö för dem som arbetar i och med systemet. Staden genomför fem miljoner hämtningar om året, vilket motsvarar volymen av 1,5 Globen. 48 000 ton ska

Ett steg vidare för soprummet

Nästan en vecka har gått sedan mitt tidigare blogginlägg om mitt soprum i Vasastan i Stockholm. Mitt mål är att få en fungerande avfallshantering i soprummet i min bostadsrättsförening. Upprinnelsen är två möbler som hamnar i wellpapp- respektive metallkärlen i soprummet häromveckan. Hur får jag, som soprumsansvarig, skyltningen och sorteringen att fungera? Framsteg sedan förra veckan Tidigare i veckan fick jag bra tips från Förpacknings- och tidningsindustrin (FTI) om kostnadsfria dekaler som går att sätta på kärlen. Jag hade tidigare fått information från min kontaktperson på Hans Andersson Recycling - som hämtar vårt papper, vår plast etc - om att de inte har dekaler till sina kärl. Deras huvudkontoret lovade dock att ta fram dekaler efter min kontakt. Genom Twitter fick jag dock bra tips från FTI, som direkt löste problemet. Problemet kvarstår att min förening snart har fraktionen kartong/wellpapp, som FTI saknar dekaler för. I det kärlet, som är störst, finns stor risk att m

Hur skapar man fungerande avfallssortering?

En stol ligger i wellpappkärlet, en annan i kärlet för metallåtervinning. Så såg det ut i soprummet häromveckan. På dörren till återvinningsrummet framgår tydligt att föreningen inte har hämtning av grovsopor. Som soprumsansvarig för en bostadsrättsförening i Stockholms innerstad tar man sig för pannan. Hur ska jag komma åt problemet? Under årens lopp har jag - skrivit instruktioner för avfallsåtervinning på soprumsdörren - skrivit särskilda instruktioner på föreningens webbplats - informerat medlemmarna i föreningen med särskilt skrivna brev - med broschyrer om matavfallssortering som jag har beställt från Stockholms stad - tagit upp återvinningsfrågan på flera årsmöten i föreningen - suttit med i bostadsrättsföreningens styrelse och systematiskt arbetat för bättre avfallshantering - pratat med Hans Andersson Recycling , som hämtar våra fraktioner (material som återvinns) som är marknadsanpassade och föreningen själva väljer; som papper, glas, metall, elavfall, plast etc. - v

Telia tar csr-ansvar

Tänk på alla små sakerna som man retar sig på i tillvaron. Som att få telefon- och datoruppkoppling att fungera. Genom irritationsmomentet får man en relation till teleoperatören, vare sig man vill eller inte. Som för två månader sedan. Efter att jag pratat med kundtjänsten till Telia, där jag har mitt bredband och telefon, ringer en automatisk utvärderare upp. "Är du nöjd med kundtjänsten?" "Kan du tänka dig att rekommendera Telia?" Absolut, jag var nöjd med den service som jag hade fått. Däremot kunde jag inte rekommendera Telia. Jag gillar inte de smutsiga affärer som företaget har gjort i Uzbekistan. "Ingen aning" Strax därefter twittrar jag mina synpunkter om Uzbekistan till Telias kundtjänst. Snabbt får jag ett svar, som säger ungefär så här: "Fråga inte oss, vi jobbar bara för Telia Sverige." Några veckor senare tar jag med mig min läsplatta, som jag köpt via Telia, in till butik. En man i kundtjänsten erbjuder mig vänligt en kopp kaf

Csr - stärker myndighetens varumärke

Är myndigheters miljöledningsarbete och arbetet med andra generella myndighetskrav skilda från varumärkesarbetet? I dag fick jag mig en tankeställare när jag ringde till några myndigheter för att höra hur de arbetar med sina miljöledningssystem i praktiken. "Nej, vi är nog inte så offensiva." Eller "vi tittar på omfattning, påverkan och kostnader. Därför har vi ekokaffe, men inte ekofrukt." Tankarna är inte fel ur ett miljöperspektiv, i alla fall de sistnämnda. Däremot har de ingen tydlig koppling till myndighetens varumärke. Vad kan myndigheter konkurrera med jämfört med privata sektorn? Knappast är det lön och förmåner. Däremot kan de attrahera med meningsfullhet och värderingar. Som offentliganställd kan du känna att du gör en skillnad för människor och din omgivning. Så känner inte alla som arbetar privat. Lev ditt varumärke Hur kan myndigheterna dra nytta av sina styrkor? Jo, genom att leva sitt varumärke. Staten ställer en rad krav på sina myndigheter ge

Är hållbara bankplaceringar möjligt?

Hur gör man när man tappat lust för banken? Sin gamla trogna, konservativa bank som man tjatat på i många år för att de ska tänka nytt. Det handlar såväl om pr, marknadsföring som etiska placeringar. Samtidigt är banken kundnära och har alltid gjort ansvarsfulla placeringar för mig som kunder. Etiska pensionsplaceringar i företaget Hösten 2011 startade jag mitt företag, Ehrensvärd Media & Kommunikation . I bagaget hade jag med mig bland annat en ungdomdomstid som fältbiolog samt två år med miljöfrågor, fem år med arbetsmiljöfrågor och två år med handikappfrågor från Regeringskansliet. Efter det vet man att förändringar kommer först när en fråga är integrerad i ordinarie verksamhet i stället för att vara sidvagn. Arbetsmiljön måste vara integrerad i ett systematiskt arbetsmiljöarbete, miljöfrågorna i ett miljöledningssystem och handikappfrågorna i en policy kring tillgänglighet. Jag ville därför ställa krav på hållbara placeringar för mitt pensionssparande i företaget. Ställer

Jämställd kollektivtrafik?

Kvinnor åker kollektivt - män åker bil, konstaterar Statistiska centralbyrå n. I det regionala trafikförsörjningsprogrammet slår Stockholms läns landsting fast att kolllektivtrafikens andel av de motoriserade resorna ska öka med 5 procentenheter till 2030. Dubbelt så många ska åka kollektivt är målet, enligt branschorganisationen Svensk kollektivtrafik. Vilka ska man nå? Hur ska man åstadkomma fler kollektivtrafikresenärer? Man behöver förstå kvinnornas behov, de som är trogna resenärer i trafiken. Att kunna fånga in ungdomarnas önskemål, som är flitiga resenärer, måste också vara en framgångsfaktor. Jag antar även att många invandrare är hänvisade till kollektivtrafiken, men har svårt att hitta statistik. Kollektivtrafiken ska utformas för att passa alla, vilket kräver genomtänkta handikappanpassningar, vilket är trafikförvaltningens uppdrag, och enkelt utformade betalningar och möjligheter att komma på och av kollektivtrafiken, där trafikentreprenörerna också är med och påverkar

Hur har sms-biljetten i SL-trafiken beslutats?

Biljettsystemet för SL-trafiken behöver göras om, anser ledande politiker i trafiknämnden i DN i dag. Den nya sms-biljetten, som kräver förhandsregistrering med kundprofil, fungerade bara periodvis under gårdagen, när den introducerades i Stockholmstrafiken. Miljöpartiet tycker i ett skarpt yttrande till trafiknämnden på tisdag att man borde kunna köpa en vanlig SL-biljett utan att registrera sig. Moderaterna är tveksamma till hur SL Access-systemet med reskassan och den nya sms-biljetten fungerar. Moderaterna ställer sig bland annat tveksamt till att människor penningtvättar med hjälp av sms-biljetter, vilket varit trafikförvaltningens (dåvarande SL:s) skäl till förhandsregistrering enligt den nya betaltjänstlagen. Partiet vill också att man ska "jobba med enkelhet" och "börja samarbeta med Västra Götaland och Skåne med målet att ta fram ett system som kan fungera i hela Sverige". De politiska ambitionerna är lovande, tycker jag. Det ska vara lätt att resa med

Nyföretagare flyttar in i kontorshotell?

Hur ställer man om från att vara anställd till att vara egenföretagare? I höstas var jag visstidsanställd i väletablerade landstinget. Sedan nyår är jag egenföretagare på heltid. I höstas hade jag skrivbord, telefon, arbetskamrater och en arbetsplats att gå till. Nu står man helt på egna ben. Under de första veckorna har jag därför nätverkat flitigt, slipat på affärsidé, ordnat med bra plats för datorn hemma så att jag inte får musarm. Vattentäta skott Jag har också funderat på hur samhället har tänkt sig att skarven ska bli så smärtfri som möjligt mellan anställning och egenföretagande. Vi kommer nämligen att behöva mer av den sistnämnda varan i takt med att vi får en allt mer flexibel arbetmarknad. Nu verkar dock de statliga systemen vara närapå vattentäta mellan de två formerna för arbete. För någon vecka sedan besökte jag Arbetsförmedlingen för att höra om a-kasseregler och företagande. Där satt ett gäng flitiga personer framför sina datorer och sökte jobb. Det var alldeles tyst