Ulrika Ehrensvärd

My favourite used to be when my daily Swedish newspaper wrote about what other countries had written about Sweden the last week. I always thought - and still think - is it interestering to see my own country from a foreigner's point of view. Yesterday I returned from a two-week trip in California. I stayed with Swedish relatives, so maybe I haven't been as communicative with people from the outside which I usually try to be. We have been traveling around in California though, so I've been able to see some of the area. Last time I went to the U.S. was almost 30 years ago. I spent a year as an exchange student in high school in South Carolina. In the beginning of the 80's, U.S. had a lot to offer that Sweden hadn't. I remember the Baskin and Robinson ice cream, 28 flavors, which was heavenly to enjoy. The cars were incredibly comfortable, sucked gas like a growing trees on a hot summer day and purred like cats when cruising on the roads. The memory of rows of white br

Bakgrund Vi lever i dag i en mer globaliserad värld än tidigare. För företag har det blivit lättare att styra lönsamma investeringar i länder med lägre löner, sämre arbetsvillkor, lägre grad av demokrati och färre miljöregler. På så sätt får företagen högre vinst och västvärlden billigare varor. Västvärlden behöver heller inte se den lönedumpning, de tuffa arbetstider och de omfattande arbetsskador som den utländska produktionen åstadkommit och som våra svenska myndigheter annars hade rapporterat. Vi slipper också räkna in den utländska miljöbelastningen i våra egna klimat- och miljömål. Under senare år har också länder med odemokratiska värderingar, som Kina och Ryssland, fått ett allt större inflytande över världsekonomin och politiken. Samtidigt har USA, som tidigare betraktat sig – och många sett – som demokratins förespråkare i världen, blivit en allt svagare aktör. Inom de närmaste decennierna väntas 40 procent av världens befolkning finnas i Asien. Västeuropa och USA väntas stå

Nu närmar sig vintern och jag har för få långärmade tröjor och koftor. Jag är frusen av mig och försöker hålla 20 grader inomhus för att spara pengar och miljö. Det ställer också särskilda krav på kläderna, framför allt eftersom kontoret på jobbet är varmare än hemma hos mig själv. Försöker därför hålla mig till lager på lager-principen. Jag sitter nu i en yllekofta som jag köpt på Camillas Second Hand på Kungsholmen. Den är snygg, men jättevarm. Blir nästan outhärdligt hett under vinterjackan. Samtidigt får man kompromissa lite mer när man handlar på second hand. Det "blir lite som det blir". I går lyckades jag hitta en helt okej, långärmad tröja på Stadsmissionen vid Liljeholmen. Hoppas att jag blir nöjd med den när jag tvättat och börjat använda den. Fnissar mest åt att jag tidigare aldrig köpt Lindex och H&M, vilket jag relativt ofta gör nu på andrahandsmarknaden. Tänkte på att det luktade helt okej på Stadsmissionen i går, annars brukar alltid den lätt dävna lukten

Det är alltid kul att gå en vända under helgen och kika i affärer i Stockholm. Se vad som kommit nytt, både i affärerna, på gatan och i kvarteren. En stad är en levande plats med utrymme för händelser och kreativitet. På Akademibokhandeln vid Odenplan funderade jag på tunnelbanereklamen för Dito, nya e-böcker. Hur fungerar en läsplatta? Vad kostar en e-bok? osv. En ny e-bok kostar visst 150 kronor, vilket bör jämföras med priset på en inbunden bok. Hur läsplattan fungerar, kunde de dock inte berätta. Jag hänvisades till Akademibokhandeln Hötorget. Därför styrde jag mina steg mot Citybutiken. Väl där förstod jag att de riktigt bra läsplattorna kostar flera tusen kronor, dvs. sådana som man kan surfa med via mobilt bredband. Tele2 har annars ett månadsabonnemangspris, ungefär som på en mobiltelefon. På så sätt kan man få plattan billigare. Den lättaste, bra plattan väger ungefär ett halvkilo. Vem orkar ha en sådan i handväskan? Sony hade däremot en läsplatta för 1 600 kronor, som väger 1

Hej Hemköp! Jag har just varit och handlat i er butik vid Odenplan i Stockholm. Där handlar jag ofta på kvällar och helger. Tyvärr är det svårt att lämna synpunkter i butiken eftersom chefen sällan är där när jag handlar. Hans personal, som oftast är schysst mot kunderna, har tyvärr mycket små miljökunskaper, så de kan sällan hjälpa mig. De har i stället bett mig att ringa honom på dagtid under veckodagarna när jag arbetar. Erbjudandet känns tyvärr inte tillräckligt lockande, så jag använder min lediga söndag för att skriva till er i stället. Så här gick det till och så tänkte jag när jag handlade i dag: - Hmm, behöver jag inte lite färska grönsaker? Utbudet ser ut att vara det gamla klassiska i grönsaksdiskar, där det är svårt att hitta ekologiska produkter. Den röda och gröna paprikan från Spanien ser god ut. Undrar vilken koldioxidbelastning jag utsätter världen för om jag köper denna produkt? Hur är den besprutad och hur påverkar besprutningen grundvattnet och den biologiska

Hur mycket tid får det ta att få ordning på sitt ett soprum? Denna fråga ställer jag mig efter att vi i min bostadsföreningen, som ligger i Vasastan i Stockholm, försökt skapa en mer genomtänkt sopsortering. Här nämner jag några av de delar som jag och en annan medlem jobbat med: Minska matavfallet Ungefär en tredjedel av hushållssoporna är matavfall. Hushållssopor kostar att hämta. Matavfallet kan bli till biogas och rötslam (näring) för åkrarna. För vår förening - med 27 hushåll och 5 affärsidkare i föreningen - kostar hämtningen av hushållssopor drygt 20 000 kronor per år. Matavfallssortering Ett alternativ till att lägga matavfallet i hushållssoporna är att sortera dem separat. Generar det råttor och lukt? Kommer det att kännas ofräscht? Därtill måste kärlet göras rent. Avfallskvarn, som är ett alternativ, verkade mer lättanvänt. Efter mycket letande och samtal - samt besök från Stockholms stad - känns det som att vi börjar landa. Nej, det kommer inte att lukta mer än soporna. Nej,

Today, I crossed a photo exhibition at Gallerian in Stockholm, Sweden. The photos were fantastic with great quality and actuality. The themes were chocking; killings, natural and environmental catastophies etc., all over the world. I´ve never seen as many dead people in my life on different scenes as today. The photos were chosen by World Press , sponsored by Canon . The aim, I believe, was to sell more Canon cameras. About 80-90 procent of the pictures were taken by men. Most of them showed men. As far as I could see, only three women were represented with their pictures in the exhbition. The women mainly focused on problems connected with family, like mulitation and abortion. Men showed the "important" issues, like the great problems of the world (not women's problems). Two of threee in the jury of World Press, which had chosen the pictures, consisted of men. Who defines what is news? Men or women? In my life, both the outer and inner world consists of news. The exhibit

Jag har inte kunnat släppa tanken på att kunna betala en frivillig skatt för att "gottgöra" produkter som är tillverkade i dikaturer. Skatten skulle i så fall gå till en demokratifond som ett sätt att kompensera den MR-dåliga gärning man gjort. (MR = mänskliga rättigheter) Häromdagen kontaktade jag därför Amnesty för att höra om de vill bilda en sådan demokratifond. Organisationen vill dock inte - som opartisk och oberoende - förknippas dåliga MR-köp mot en skuldavlastande avlatsskatt. Det kan jag förstå, men tror fortfarande på en konstruktiv lösning av problemet. Man skulle exempelvis kunna tänka sig en lösning motsvarande avfallshierarkin för handel med dikaturer. Avfallshierarkin går ut på att återvända i första hand innan man köper nytt som ett sätt att minska avfallsmängden. För varor skulle man då i första hand försöka välja de som tillverkats i icke-dikaturer. Går inte det, skulle man kunna diktaturkompensation (ett slags utsläppsrätter för diktaturer). Personligen h

Varför måste flertalet träningsskor komma från diktaturer eller ofungerande demokratier? I dag var jag på Intersport för att köpa skor till mina pass på Friskis & Svettis . Trots att jag bara tittade på dyra märken som Asics , Rykä och Reebok , var samtliga av dem tillverkade i Kina. Internationell konkurrens är huvudsakligen bra, men man ska inte kunna konkurrera med dåliga arbetsvillkor och brist på demokrati. Jag misstänker att dessa skoföretag använder sig av just dessa knep. Av deras webbplatser kan man i alla fall inte se hur de hanterar sociala eller miljömässiga aspekter. Helst skulle jag se att Intersport därför kunde hjälpa sina socialt ansvarstagande konsumenter, men så väl var det inte. Jag fick dock tips att pröva New Balance , som är europeisktillverkade och ett företag som skänker pengar till välgörenhet snarare än till sportstjärnor. Tyvärr var skorna inte sköna på mina fötter. Slutligen fastnade jag för ett par sportskor från Ecco tillverkade i Thailand. Demokrat

Är det någon idé att försöka rädda miljön eftersom jorden ändå kommer att gå under? I går hamnade jag - på vänners kräftskiva i förorten - i en diskussion om varför jag har valt att engagera mig i miljön. Min diskussionspartner - kalla honom Erik - var en man i medelåldern och den välmående medelklassen, som ställde sig undrande. För mig var det nytt och nyttigt att ställa varandras scenarier av jorden och dess framtid mot varandra. Erik: Jorden har alltid haft sina utvecklingscykler under miljontals år. I perioder har stora omvälvningar ägt rum, exempelvis när dinosaurierna dog ut. Under cyklerna sker den utrensning som ändå måste ske. Vi som människor ska snart dö som art, det förstår man av världs- och resursutvecklingen. Om det sker om 100 eller 500 år, spelar det någon roll? Att vi dör är ingen fara - för jorden överlever. Om ett antal tusen år har den städat bort alla miljöföroreningar och återskapar den nya livsformer. Njut, kör en amerikanare med stor bränsleförbrukning, lev me

Att vara två dagar på Vind vid Stockholmsmässan var tuffare än vad jag trott. Nu har jag sett delar från vindkraftverk i vinklar åt höger och vänster, uppifrån och nedifrån. Fokus låg på teknik så kallkokta siffror var vad som gällde. Kapacitet, vindbladens längd, vikt, avisningsfunktioner och stolphöjder diskuterades i all oändlighet. Snacket kändes nästan som jakt, vilken älg väger mest och har flest taggar på hornen. Många av säljbolagen hade gått på säljkurs, men ingen visste hur man gjorde en power point. Fascinerande att lyssna på elva vindkraftsföretag som presenterar sina styrkor utan att en enda hade ett visuellt underlag som man ville titta på. I går kände jag mig mycket optimistisk på mässan, i dag var känslan den omvända. En vänlig försäljare, som också hade en bakgrund inom humaniora, tittade medlidande på mig i dag och erkände att han tyckte lika illa om den ansiktslösa och sterila tyska industrimiljön som jag. I vindkraften finns en enorm utvecklingspotential. Energikäl

Ekologiskt kaffebröd, ska det vara så svårt att få fram? Ja, det känns så. I dag gick jag förbi Stinas bageri, ett populärt och modernt bageri i närheten av mig i Vasastan i Stockholm. - Nej, vi har inte ekologiskt. Vi försökte för något år sedan, men vi fick ingen lönsamhet i det, svarade expediten frankt. Jag fortsatte till det chicka bageriet Gateaux en bit bort. Inte heller det bageriet hade ett ekologiskt utbud. - Vi har bra råvaror, ursäktade sig expediten till sist. Det kan vara sant, men jag vill gynna den biologiska mångfalden. Det gör jag bäst genom att äta giftfritt, vilket ekologiskt borgar för. Jakten på ekologiskt fikabröd slutade en halvtimme senare vid datorn, där jag hittade bageriet Bulleboden på Kungsholmen. Nu har jag bokat in 15 bullar - de lät supergoda - till tisdagsfikat på jobbet. Jag får gå hemifrån en kvart tidigare för att hinna passera det ekologiska bageriet. Antagligen känner jag att det är värt det när jag står där med bullarna i påsen. Att

För att bo i en tvåa i ett trygghetsboende i Vasastan krävs en inkomst på drygt 18 000 kronor i månaden. Det framgår av en artikel i dagens DN . (Artikeln är inte utlagd på nätet, så jag har länkat till en tidigare DN-artikel i ämnet.) För någon med arbetsinkomst låter det inte dyrt, men för många pensionärer är beloppet mycket högt. För ett par år sedan deltog jag i en föreläsning om ekonomi och jämställdhet. Föreläsaren var professor Agneta Stark, rektor vid Högskolarna i Dalarna. Hon visade bland annat att kvinnor är ensamma i mycket högre grad än männen från sin 65-årsdag. Män dör i sällskap, kvinnor dör ensamma. Det beror främst på att kvinnor stadgar sig med män som är äldre än de själva och att män lever kortare än kvinnor. Många kvinnor som i dag är pensionärer har ägnat en stor del eller hela sitt liv åt att ta hand om oavlönat arbete i hemmet. Självklart påverkar detta nivån på deras pensioner. Undrar hur Stockholms stad resonerade när staden renoverade lägenhetern

Går det att hitta miljövänligt nagellack? Jag gjorde ett försök på Åhléns Odenplan i dag, men de visste ingenting om miljövänliga lack. Däremot fick jag tips på en miljövänlig remover, vilket var positivt. BodyShop, som blev nästa anhalt, visade sig inte sälja nagellack för närvarande. Åhléns City var dock förvånansvärt kunniga om miljöfrågor, i alla fall på tunnelbaneplanet. Där fick jag tips på flera nagellack - bland annat Max Factor och Orly - utan formaldehyd (formalin), toluen (lösningsmedel), dbp och kamfer. Hittade en artikel om miljövänliga nagellack på Livinggreen , som var klargörande. Vilken miljömärkning för schampo och balsan är bäst? På The Body Shop har de bl.a. serien Earth lovers med egen miljömärkning, eco-concious . Hur ställer sig denna till Naturskyddsföreningens falken, som jag har på mitt nuvarande schampo och balsam? På The Body Shop menar de att de har tuffaste märkningen, men enligt Konsumentverket bör man hålla sig till Svanen, Bra miljöval (Falken) och

Rossana Dinamarca (V) utmanar som ny partiledarkandidat på DN Debatt i dag. Hon ger en tydlig bild att Vänsterpartiet ska vara ett feministiskt, antirasistiskt och mångkulturellt arbetarparti. Varför känns hon så annorlunda än tidigare (V)-kandidater? Hennes retorik är 1. Ärlig. Hon har en klar moralisk kompass, som också visar att hon vill ta ansvar. En politiker som inte vill skylla i från sig känns ovant för många väljare. 2. Tydlig. Det känns ovant att se en politiker som så rakryggat vågar stå för en åsikt i en rad frågor. Skatt: "Ja vi vill ha höjd skatt för dem som tjänar mest, så att vi kan ha råd med god vård åt alla". Skolan: "Vi har hittills sagt att statens ansvar för skolan måste öka, jag är beredd att gå längre och menar att skolan bör förstatligas." 3. Utmananade. Dinamarca lyfter fram Vänsterpartiets starka ansvar i budgetfrågor, som nog få förknippar partiet med. "Vi kommer aldrig någonsin att någon gång lägga ett ofinansierat för

Lätt att boka flygbiljett, svårt att köpa klimatkompensation. Varför? Jag ska inom närmaste månaden besöka en god vän i Luleå en helg. Först hade jag en diskussion med mig själv om jag skulle åka sovvagn upp, men jag sover ofta så dåligt på tåget. Inte vill jag vara trött halva vistelsen för att rädda klimatet. Jag bestämde mig för att ta flyget i alla fall. Norwegian gav mig en billig biljett på 1 400 kronor tur och retur. Flygbolagets webbplats gav mig därefter möjligheten att välja till allt möjligt, som förbokad sittplats och försäkringar för golfbag, skidutrustning eller sjukdom. Däremot saknas möjlighet att klimatkompensera. Flygresor medför klimatkompensation för min del. Därför började jag googla och kom in på flera blindskär. Naturskyddsföreningen gav mig en möjlighet att utsläppskompensera per ton koldioxid. Det kändes inte relevant eftersom jag vill kompensera för mitt specifika utsläpp från flygresan, som inte föreningens webbplats kunde hjälpa mig med. WWF hänvis

Jag har klimatbantat, och det rejält! När DN hade sin artikelserie om klimatet i slutet av 2007 upptäckte jag min omfattande miljöpåverkan, trots min tidigare medvetenhet om miljöfrågor. Jag bestämde mig då att göra mitt klimatkonto , som visade på en klimatpåverkan på över 10 ton koldioxid per år. Det är mer än genomsnittssvensken, vilket kändes förfärligt för en gammal fältbiolog som mig. Systematiskt har jag därefter miljöintegrerat mitt liv, dvs. satt på mig miljöglasögon i varje beslut jag tar. Ska jag på semester, funderar jag på vilka utsläpp jag orsakar när jag väljer färdmedel. Handlar jag mat, tänker jag på allt jag lägger i korgen. Köper jag en sallad till picknicken i matbutiken, diskar jag plastkärlet efteråt och återvinner. Får jag lust att köpa nya kläder, bärjar jag mig oftare i dag och har till och med börjat köpa vissa plagg second hand. I dag mätte jag min klimatpåverkan igen. Den har gått ner till 3,4 ton per år. En minskning med 70 procent, som jag nog får

Det ska bli dyrare att parkera på gatorna. Bilarna ska ner i parkeringsgarage, på så sätt ska trängseln minska. Så säger dagens DN. Problemformuleringen om trängsel är fel ställd. Trängeln minskar man enklast genom att folk åker kollektivt i stället för med bil. Att få bo i innerstaden är ett privilegium. Du har nära till allt. Tunnelbana och bussar går ofta. Reseplaneraren på SL gör det enkelt att lägga upp resvägen. Vad är problemet? Själv är jag 45 år och äger fortfarande ingen bil. Jag har ett aktivt liv, både på jobbet och privat. Mina vänner bor i hela Stockholmsområdet. Ofta ger jag mig iväg på aktiviteter i och utanför sta´n. Relativt ofta är jag ute i naturen. Ibland tar resan lite längre än med bil, men en bok eller mp3-spelare brukar räcka som sällskap. I stan är det lätt att gå eller cykla. Resonemanget är självklart enklare att föra när man är ensamstående utan barn, som jag. Samtidigt är jag uppvuxen i förorten och åkte kollektivt jämt, även när jag skulle in till stan el

Faller Grekland, får vi en ny finanskris. Så låter det i pappersbilagan till dagens DN . Även om denna digitala artikel andas hopp om nödlån, kvarstår stora problem för Grekland - och säkert resten av EU. Vad som slår mig när jag läst om Grekland är att jag inte förstår hur grekerna tänker. Spontant känns de som omogna tonåringar som inte vill växa upp. "Varför ska jag ta ansvar? Det är ju någon annan som har ställt till det." Visst förstår jag att det svider med nedskärningar och minns bland annat de svenska och finska kriserna på 1990-talet. Visst var det tufft med hög arbetslöshet och en allmän mollstämning i samhället, men vi bet ihop och tog oss igenom problemen. Framför allt finländarna var skickliga på att hitta pragmatiska lösningar och jobba sig ur krisen. Japanerna ger också ett imponerande intryck att återhämta sig efter tsunamin för några månader sedan. Samtidigt har det varit intressant att följa islänningarnas relativt nyliga ekonomiska kris. Till hög grad har d

Före detta IMF-chefen Dominique Strauss-Kahn (DSK), som åtalas för att ha tvingat en städerska till oralsex och försökt våldta henne på ett lyxhotell i New York, har stött på oväntat motstånd. I går demonstrerade ett hundratal städerskor från olika lyxhotell i staden och krävde respekt. Den åtalades försvarsadvokat Benjamin Brafman hävdar att städerskan inte har tvingats till någonting och att allt som städerskan har sagt är osant. Städerskorna vid gårdagens demonstration hävdar å sin sida att "det pågår mycket bakom kulisserna som aldrig kommer fram i dagsljus". Många av dem lever sårbart som ensamstående mödrar, som måste försörja sig. Samtidigt menar de att deras arbeten är lika betydelsefulla som andras och de vill inte bli utnyttjade. Diskussionen får mig att tänka på den svenska diskussionen om porrfria hotell. När den var som mest aktuell - kan det ha varit tio år sedan? - förstod jag att diskussionerna gick heta i ledningsgruppen på mitt jobb om arbetsgivaren hade rä

I dag blev jag en Svenssonbubblare i DN:s artikel om Svenssonlivet inför nationaldagen; "Du är en Svenssonbubblare men har en bra bit kvar innan du blir en riktig Svensson. Nog är du okonventionell. Men å andra sidan kanske du är mer vanlig än du tror. Det är ingenting att skämmas över!". Min relation till Svensson är väl, som många andra svenskars, fylld med skräck. Som ung fältbiolog var Svensson-begreppet det värsta man kunde tänka sig med "vovve, villa och Volvo". Man skulle vara Vänsterpartist samt leva med och för naturen. Att falla efter och bli som vem som helst, det var ett tecken på karaktärslöshet och moralisk svaghet. Med inflytelserika förfäder i adeln har identifikationen med Svensson pinsamt nog också känts som en fall neråt. Jag har alltid lärt mig att man ska vara "sin egen" och stå för saker och ting, oavsett vilka trender som går. Att följa strömmen är viljelöst. Periodvis drivs jag också av att vilja leva upp till mina äldre manliga slä

Jag har nyligen gjort om mitt badrum, så att det ser skinande rent och fräscht ut. För att få den extra lyxkänslan vill jag gärna också ha snygga förpackningar, som för schampo och balsam, på mina hyllor. Hittills har varumärket Barnängen passat min "schampo-image", som milt, okonstlat och snyggt, men stämmer inte längre överens med önskan att hålla mig med miljövänliga produkter. Jag läste nyligen om boken Badskumt - gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg, skriven av författaren Katarina Johansson och kom i april i år. Hon menar bland annat att man kan tvätta håret med schampo med mildare tensider, som gör att man inte behöver balsam. Det är bland annat konserveringsmedlen i produkterna som är skadligt för naturen. Lyssna på hennes argumentation (drygt sex minuter): P1-morgon den 18 april (sverigesradio.se) Därefter hamnade jag i samvetskval och köpte för en dryg månad sedan i stället Naturelle schampo och balsam från Hardford. Nu har jag fått ett schampo och balsam med

I dagens DN gör klädbutiken Ströms Man and Woman reklam för "femme fatale". På bilden ser man en ung, anorektisk kvinna uppträda i en svalt färgad, damig klänning som inte passar någon i den åldern. Jag blir beklämd. Ströms har för mig alltid varit en anrik butik som värnar om kvalitet och tradition. Här "säljer" företaget ut en ung kvinna som ser sjuk ut för företagets betydligt äldre målgrupp. Stil och tradition har visserligen sina nackdelar i det konservativa och formella, men brukar annars värna relativt sunda och hållbara idéer. Nu har man gått över gränserna på ett negativt sätt. Nästa gång jag går förbi butiken i korsningen av Kungsgatan och Sveavägen i centrala Stockholm lär jag titta bort av avsmak.

Tidigt våren 2010 bestämde jag mig för att renovera min bostad. Under senvåren och sommaren samma år handlade jag upp hantverkare. Den första hoppade av; tre dagar innan han skulle börja. Där stod jag i bostaden med allt nedpackat i kartonger och kände mig arg, ensam och sårbar. Tack och lov hittade jag snart en ny firma, som utförde jobbet under hösten. Det skulle ha tagit fyra veckor, men tog nio. Under tiden bodde jag i en liten sommarstuga på mammas tomt. Vilken tur att jag hade någonstans att bo; jag som inte ens hade räknat med att behöva flytta ut. När jag väl flyttade hem igen, tog det hantverkarna ytterligare två månader att bli helt färdiga. Slutfakturan har jag ännu inte fått, även om huvuddelen av jobbet är betalat. Det är först nu som jag börjar känna att bostaden är färdig, även om vissa saker - som ny soffa och gardiner - kvarstår. Jag räknar med att det då kommer att ha tagit ett år från planering till känslan av att renoveringen är färdig och lägenheten mysig och beboe